Att vara familjehem

Svar: De familjer som tar emot andras barn eller ungdomar i sitt hem kallas familjehem.

Barn och ungdomar som av olika orsaker inte kan bo kvar hos sin ursprungliga familj kan komma att placeras i familjehem. Det kan handla om en kortare tid eller flera år. Ibland till och med hela uppväxten.

Uppdraget som familjehem innebär inte bara att ta emot ett barn i sitt hem. Du/ni behöver finnas där för barnet eller ungdomen inom viktiga områden i livet. Det gäller allt ifrån skolgången till hälso- och sjukvården. Ni behöver ha kontakt med socialtjänsten, eventuella umgängen med de biologiska föräldrarna samt hantera barnets känslor och enskilda behov.

Att vara familjehem innebär ofta en utmaning på ett eller annat sätt därför är det viktigt att du/ni har ett driv och ett engagemang att hjälpa barn och ungdomar få bättre förutsättningar i livet. Genom att vara familjehem kan du göra stor skillnad i ett barn eller ungdoms liv.

Läs mer om uppdraget som familjehem på Socialstyrelsens webbplats.

Jourhem tar emot barn akut när behovet uppstår, ofta med kort varsel och under en begränsad period.

Kontaktfamiljer stöttar en familj genom att regelbundet ta emot ett barn, till exempel några helger i månaden.

Här kan du läsa mer om de olika uppdragen.

Svar: Som familjehem bidrar du med vardaglig omsorg, stödjer barnets skolgång och hälsa, samarbetar med socialtjänst och vårdnadshavare samt skapar trygghet och kontinuitet.

Svar: Det finns ingen formell åldersgräns för att bli familjehem. Däremot ser vi gärna att du har tidigare erfarenhet av barn och/eller ungdomar varav en minimigräns på 25 år är satt. Längden på placeringen och barnets eller ungdomens ålder är också faktorer som är av vikt.

Som familjehemsförälder ska du ha ork och engagemang att hjälpa barnet och för yngre barn spelar ålder roll, då familjehemsföräldrarna ska kunna vara barnets föräldrar åldersmässigt. 

Som familjehemsförälder är det en förutsättning att du ska ha erfarenhet av barn och förståelse för att barn och ungdomar kan ha varit med om svåra saker i livet och kan få en tuffare tonårstid. Därför behöver barnet/ungdomen mycket stöttning av sina familjehemsföräldrar.

Det viktigaste är att du har ork, tid och engagemang att ta dig an uppdraget samt har ett socialt nätverk som kan avlasta och stötta dig vid behov.

Uppdraget kräver att du ska ha tid och ork då det stundtals kan vara tufft och intensivt.

När barnet precis kommit till familjehemmet, om det är barn som ännu inte börjat skolan eller om det är ett barn som har behov av extra stöd då är det viktigt att ha ett flexibelt arbete som tillåter att du är hemma. Föräldern ersätts då för lönebortfall.

Det viktigaste är att matchningen blir rätt och att ni kan tillgodose varje barns individuella behov. Tänk på att våra grundkrav om boende gäller för varje barn; alla barn ska som huvudregel ha ett eget rum (med undantag för vissa syskonplaceringar eller mycket små barn). Vid en kartläggning tittar vi alltid på familjens samlade resurser för att se hur många barn ni har möjlighet att ta emot.

Kommer man som syskon till ett familjehem så kan det däremot vara tryggt att dela rum med varandra och för de allra mindre barnen behövs kanske inget eget rum, men ska på sikt kunna erbjudas.

Vill du göra en intresseanmälan kan du enkelt göra det via sidan Intresseanmälan. Där kan du välja att anmäla ditt intresse för att bli familjehem eller jourhem i din kommun.

Du är också alltid välkommen att kontakta oss på GFO direkt om du vill veta mer om uppdraget eller hur processen går till.

Här kan du läsa mer om hur det går till att bli familjehem hos GFO.

Svar: Alla familjehem och jourhem inom GFO ska genomgå Socialstyrelsens grundutbildning “Ett hem att växa i”. Den går du vanligtvis under eller efter din kartläggning.

GFO erbjuder även fortbildning inom olika ämnen som umgänge, TMO och anknytning.

Det är viktigt att du som nytt familjehem har de förutsättningar som krävs för att skapa ett tryggt familjehem. Därför är vi noga med att processen att bli familjehem på GFO ska få ta tid och genomföras på ett noggrannt och tryggt sätt för alla inblandade.

Viktigt att påpeka är att alla parter, dvs. socialtjänsten, familjehemmet, de biologiska föräldrarna och barnet ska vara överens innan en placering sker.

Den här processen är så viktig och går inte att på förväg säga hur lång tid den tar. Ibland kan en förfrågan som passar i er familj komma bara några dagar efter att ni blivit godkända och ibland kan det dröja flera månader. Det gäller att ha tålamod.

När ni tackat ja till en placering får ni även en egen familjehemssekreterare, som kommer från placerande kommun, och möjlighet till mentorstöd. Det är med er familjehemssekreterare som ni kommer ha den mesta kontakten under pågående placering.

GFO bjuder in alla familjehem till utbildning, nätverksträffar för erfarenhetsutbyte och kontakt med andra familjer samt föreläsningar.

Målet med familjehemsplaceringar är alltid att barnet ska flytta hem till sina föräldrar. Det står angivet i socialtjänstlagen.

När ett barn bott en längre tid i sitt familjehem, vanligtvis efter två år, så ska socialtjänsten överväga om de bör ansöka om en så kallad vårdnadsöverflytt.

Det innebär att vårdnaden av barnet flyttas över från föräldrarna (vårdnadshavarna) till er. De biologiska föräldrarna har dock möjlighet att ansöka om att få tillbaka vårdnaden. Det är domstolen som beslutar om frågor som rör vårdnaden.

Familjehemssekreteraren ansvarar för regelbundna uppföljningsmöten i familjehemmet. Vid frågor som rör det placerade barnet ska barnets socialsekreterare kontaktas.

GFO erbjuder er som familjehem mentorsstöd, utbildning, fortbildning och digitala samt fysiska nätverksträffar med andra familjehem i kommunen ni bor i. Ibland kan familjehem ha behov av extra stöd och det sker på uppdrag av familjehemssekreteraren och anpassas efter ert och barnets individuella behov.

Alla familjehem ersätts ekonomiskt för uppdraget. Men räknas inte som en anställning. Som familje- och jourhem har du rätt till ersättning för uppdraget, en del utgörs av arvodet och en del som skall täcka barnets omkostnader. Beloppen baseras på Sveriges Kommuner och Regioners rekommendationer.

Från och med 1 januari 2023 är det tidsåtgång och arbetsinsats inom uppdraget som är vägledande för vilket arvode som utbetalas. Det innebär, precis som tidigare, att ett arvode kan komma att såväl höjas som sänkas under ett uppdrag utifrån tidsåtgång och arbetsinsats.

Arvodet är skattepliktigt, sjukpenning- och pensionsgrundande. Däremot berättigar det inte till tjänstepension, semesterlön-/ersättning eller ersättning inom ramen för arbetslöshetsförsäkringen.

I ersättningen utgår det även en omkostnadsersättning som skall täcka barnets omkostnader.

Här kan du läsa mer om ersättning på vår sida för Familjehem

På Skr.se kan du läsa vilka arvoden och ersättningar som är aktuella.

Svar: Ja, om du har en anställning vid sidan av ditt uppdrag som familjehem har du rätt att ta ut ersättning för vård av barn (VAB) från Försäkringskassan, precis som för biologiska barn. Det är din ordinarie sjukpenninggrundande inkomst (SGI) som ligger till grund för ersättningen när barnet är sjukt och du behöver stanna hemma från jobbet.

För mer information om VAB hittar ni på Försäkringskassan.

Att avsluta en placering kan väcka många känslor hos dig som familjehemsförälder. GFO och kommunen finns där för att ge stöd och handledning i den processen. I många fall, om det bedöms vara till barnets bästa, kan ni fortsätta ha kontakt med barnet även efter att hen har flyttat.