Vanliga frågor och svar

Så funkar det!

För dig som vill bli familjehem

Det är ett stort steg att bli familjehem. Det är viktigt att du och din familj har gjort ett välgrundat beslut innan ni anmäler ert intresse.

Du/ni ska ha kunskap om respektive parts åtaganden och ansvar, vad som förväntas av er som familjehem, vilket stöd ni kan få i ert uppdrag, hur stort arvodet är, men även hur den process, som vi kallar för kartläggningsprocess, går till. Helt enkelt hur det funkar att bli familjehem.

Vårt mål är att du ska känna dig väl förberedd och redo att påbörja resan mot att bli familjehem.

Träffa Karin och Frida
för en digital infoträff

Så funkar det - digital infoträff för dig som vill bli familjehem i Härnösand, Kramfors, Sollefteå, Ånge eller Örnsköldsvik

Sista fredagen i månaden mellan 9.00-13.00 svarar de på alla frågor ni kan tänkas ha om uppdraget som familjehem.

Allt ifrån arvode, stöd och utbildning till hur vår kartläggning går till och vad som krävs av er.

Träffen sker digitalt via Microsoft Teams och mer information om träffen hittar du här.

Familjehemmets roll

Att vara familjehem innebär att du fått i uppdrag från socialtjänsten att ta hand om någon annans barn för stadigvarande vård och fostran.

Det finns barn och unga som tidvis har det så svårt att de inte kan bo kvar hemma. Anledningar till det kan vara föräldrars missbruk, sjukdom eller andra personliga problem. Då kan det bli nödvändigt för dem att flytta till ett familjehem så de får den kärlek och omsorg de behöver.

Ett familjehem är en helt vanlig familj som låter ett barn eller en ungdom flytta in och leva tillsammans med dem. Det innebär i praktiken att stötta och hjälpa barnet med vardagliga saker. Utöver detta behöver familjehemmet stötta barnet i att ha kontakt med sina biologiska föräldrar, kontakt med hälso-, sjuk och tandvård samt kontakt med myndigheter.

Två olika placeringar

Placeringen kan ske antingen i enlighet med Socialtjänstlagen (SoL) eller Lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU). Skillnaden mellan dessa två lagar är samtycket från vårdnadshavaren och/eller barnet.

När placeringen är frivillig och vårdnadshavarna har lämnat sitt samtycke sker placering i familjehem med stöd av SoL. Vid en placering mot vårdnadshavarnas eller ungdomens vilja sker det med lagstöd från LVU. Det är en förvaltningsdomstol som slutgiltigt avgör om ett barn ska beredas vård med stöd av LVU.

Har du frågor angående uppdraget som familjehem? Kontakta oss så hör vi av oss till dig.

11 + 11 =

Som familjehem hjälper du barnet genom att:

  • Bidra till en bra vardag
  • Ge stöd i skolgången, till exempel genom läxläsning och gå på föräldramöten
  • Stötta, påminna eller närvara vid kontakt med hälso-, sjukvård och tandvård
  • Ge stöd i kontakten med familj och vänner
  • Samarbeta med barnets föräldrar
  • Informera socialtjänsten om hur barnet har det

Det tredelade föräldraskapet

Uppdraget är ett samarbete mellan dig som familjehem, socialtjänsten och barnets föräldrar. Barnets föräldrar, gode man eller i vissa fall socialnämnden, är fortfarande vårdnadshavare. Det betyder att stora beslut som rör barnet fattas av vårdnadshavaren. Socialtjänsten har ett helhetsansvar för placeringen och du som familjehemsförälder har ansvar för den dagliga omsorgen för barnet. Det innebär att ansvaret för barn som placeras i familjehem är delat mellan dessa tre parter. Det benämns ofta som “det tredelade föräldraskapet”.

Det tredelade föräldraskapet

Det långsiktiga målet med alla placeringar är att barnet ska kunna flytta hem och återförenas med sin familj samt att barnets föräldrar ska hållas informerade och så långt som möjligt vara delaktiga i besluten. De har rätt att förvänta sig att familjehemsföräldrarna och socialtjänsten tar ansvar för och fattar de beslut som är för barnets bästa.

Jourhemsplacering

Barnets (0-18 år) föräldrar kan brista i omsorgen eller så finns det andra missförhållanden i hemmet, som till exempel våld eller missbruk. Barn kan också behöva ett tillfälligt boende på grund av sitt eget beteende. Barn som kommer till Sverige utan sina föräldrar kan också behöva ett boende med kort varsel. Det kan finnas perioder där jourhem inte har några placeringar alls men är då beredd att ta emot ett eller flera barn och unga med kort varsel.

Sekretess och tystnadsplikt

Barnets föräldrar har vårdnaden och gällande ensamkommande barn har en god man eller en särskilt förordnad vårdnadshavare motsvarande ansvar. Jourhemsföräldrar har oftast tystnadsplikt och vad som gäller i enskild placering beror på hur ditt kontrakt är utformat. Placeringar i jourhem kan ske med stöd av såväl SoL som LVU och ett kontrakterat jourhem omfattas av socialtjänstens sekretess enligt bestämmelserna i offentlighets- och sekretesslagen.

Jourhem inom GFO

Som jourhem inom Gemensam familjehemsorganisation skriver du under ett avtal där du förbinder dig till ett antal uppgifter. Gemensam familjehemsorganisation har ett antal kontrakterade jourhem som finns tillgängliga dygnet runt och ska kunna ta emot barn i alla åldrar.

Erfarenhet av barn i kris

De allra flesta barn och ungdomar som placeras kan ha traumatiska upplevelser med sig som de behöver hjälp med att bearbeta där kontakt med t.ex. sjukvården eller annan profession kan behövas. Barnet kan även ha svårigheter i skolan, med kompisar eller andra problem där du behöver finnas som stöd. Därför är det av vikt att du har erfarenhet av att ta emot barn i kris och erbjuder en trygg och säker miljö.

Stöd, handledning och utbildning

Stöd, handledning och utbildning ska vara flexibel utifrån jourhemmets behov och kan förändras över tid. Utifrån det placerade barnets behov kan det även innebära handledning/stöd från annan extern aktör, t.ex. BUP.

Erbjuda 1-2 platser

Som jourhem hos GFO kan du välja mellan att bli kontrakterad på 1 eller 2 platser. Du är skyldig att ta emot de barn och ungdomar som behöver placeras och placeringen kan komma från någon av våra sex kommuner. Du får ett arvode även då inget barn är placerat i hemmet. Full omkostnadsersättning utgår dock enbart under tiden ett barn är placerat.

Eget rum där barnet känner sig trygg

Barnet eller ungdomen ska ha ett eget rum. Ett vardagsrum räknas inte som ett sovrum, varken till det placerade barnet eller för övriga i familjen. Undantag gäller spädbarn eller syskonplaceringar där barnen kan dela rum.

Finnas på plats i hemmet dagtid

Som jourhem måste ni vara beredd på akuta och oförberedda situationer dygnets alla timmar. Det förutsätter att det alltid behöver vara en vuxen hemma. Många av våra jourhem kombinerar dock uppdraget som jourhem med extraarbete, eller så arbetar båda deltid och kan alternera vem som är hemma på dagarna. Så länge det alltid finns en vuxen hemma som är tillsammans med det placerade barnet/ungdomen och som finns tillgänglig för de akuta ärenden som kan uppstå.

Flexibelt och bra samarbete

Ibland kan det köra ihop sig på olika sätt och det är ofta snabba ryck som gäller. Eftersom uppdraget kräver att du ska vara tillgänglig dygnet runt så bör du vara beredd på att ta emot ett barn mitt i natten och att du kanske får ställa in saker du planerat. En annan viktig del i uppdraget är ett nära samarbete med socialtjänst, biologiska föräldrar och exempelvis personal vid förskola/skola, inom sjukvård, habilitering, barnpsykiatri m.fl. Det gäller därför att vara stresstålig och kunna hålla lugnet, även i de mest jobbiga situationer som kan uppstå.

Inför uppdraget

Efter att ni gjort en intresseanmälan kommer en av GFOs familjehemssamordnare att ringa upp er och informera om hur processen att bli familjehem ser ut och i stora drag gå genom vad det innebär att bli familjehem.

Är ni efter första telefonsamtalet fortfarande intresserad av att bli familjehem går ni vidare till nästa viktiga steg i processen.

Kartläggning

En kartläggning kommer att göras av dina och eventuell partners förutsättningar att ta emot ett barn i hemmet. Kartläggningen omfattar intervjuer, hembesök och referenstagning där följande punkter är viktiga att tänka på:

  • Vilka som bor i hemmet och livssituation
  • Hur boendet och närmiljön ser ut
  • Dina personliga förutsättningar, egenskaper och omsorgsförmåga
  • Anledningen till att du vill ta emot ett barn
  • Vad de eventuella barn som redan bor i hemmet tycker om att ta emot ett barn
  • Din förmåga att hantera krisreaktioner hos barn (jourhem)
  • Din förmåga att hantera upprepade separationer från barn (jourhem)

Kartläggningen innebär också att nödvändiga registerutdrag begärs ut.

Broschyren Så funkar det - för dig som vill bli familjehem framtagen av oss på Gemensam familjehemsorganisation. I den berättar vi hur det går till att bli familjehem.

Så funkar det!

Ladda ned vår informationsfolder “Så funkar det!” för en mer utförlig redogörelse med steg-för-steg om hur det går till att bli familjehem hos oss på GFO.

Grundutbildning - Ett hem att växa i

Familjehem behöver stöd och utbildning och sedan den 1 januari 2013 är kommunerna skyldig att erbjuda familjehem den utbildning de behöver.

Socialstyrelsen tog 2013 fram utbildningsmaterialet ”Ett hem att växa i” som är en obligatorisk grundutbildning för olika typer av familjehem. Utbildningen bygger på barnkonventionen, aktuell lagstiftning, forskning samt erfarenheter från socialtjänst och familjehem om vad familjehem behöver för att klara sitt uppdrag. Barns erfarenheter har tagits till vara i materialet. Materialet har även anpassats till grundutbildning för familjehem som tar emot ensamkommande barn.

Teoretiska kunskaper och fakta varvas med berättelser, exempel från verkliga livet och frågor för reflektion samt konkreta råd och tips. Utbildningen ger även familjehem möjligheter till diskussioner och erfarenhetutbyte.

Fortbildning

GFO erbjuder fortbildning inom olika områden, bland annat ”Traumamedveten omsorg” (TMO). Vi erbjuder även olika föreläsningar på olika teman vilka styrs av familjehemmens behov. En förutsättning för att ta del av GFOs fortbildningar är att du måste ha gått grundutbildningen ”Ett hem att växa i”.

Mentorsprogram

I början av ett uppdrag kan det finnas många frågor om vad det kan innebära att vara familjehem. Du har därför möjlighet att få en mentor som stöd under den första tiden av placeringen. Men även om en ny för dig situation dyker upp och du behöver en mentor till hjälp. En mentor är ett familjehem som har lång erfarenhet av att vara familjehem.

Läs mer om mentorsprogrammet och våra mentorfamiljer.

Individuellt stöd

Ibland kan familjehem ha behov av anpassat stöd utöver stödet från familjehemssekreteraren i placerande kommun. På uppdrag av ansvarig familjehemssekreterare kan GFO erbjuda anpassat stöd till familjehemmet.

Nätverksträffar

GFO bjuder in alla familjehem till nätverksträffar. Tre tillfällen på våren och två tillfällen på hösten träffas vi, fysiskt eller digitalt, för att knyta kontakter, dela erfarenheter och få chans att träffa andra familjehem och barn.

Under de digitala träffarna samlas vi ofta kring ett tema, som exempelvis ”det tredelade föräldraskapet”, umgängesfrågor m.m. Men det kan även vara frågor som är aktuella för familjehemmen att ta upp och ventilera.

Frågor & Svar

Här får du svar på de allra vanligaste frågorna vi får om uppdraget som familjehem.

Har du fler frågor?

Läs mer om vanliga frågor och svar här: familjehemsverige.se

Varför ska jag bli familjehem?

Svar: Alla människor behöver få de grundläggande behoven uppfyllda för att få känna sig älskad, trygg och behövd.

Barn och ungdomar som kommer till familjehem kommer från tuffa hemförhållanden eller har flytt krig och katastrofer. De behöver en varm säng, mat på bordet, hela och rena kläder och tak över huvudet för att känna sig trygga. De behöver känna att de är i säkerhet, att de blir lyssnade på, att någon stöttar dem och förstår deras behov. Det är barn och ungdomar som fått en tuff start och som behöver en rättvis chans till ett bättre liv.

För att kunna växa upp och må bra behöver de få dessa grundläggande behov uppfyllda och genom att bli familjehem kan du göra stor skillnad för ett barns liv och välmående.

 

Vad är ett familjehem?

Svar: De familjer som tar emot andras barn eller ungdomar i sitt hem kallas familjehem. Barn och ungdomar som av olika orsaker inte kan bo kvar hos sin ursprungliga familj kan komma att placeras i familjehem. Det kan handla om en kortare tid eller flera år. Ibland till och med hela uppväxten. 

Uppdraget som familjehem innebär inte bara att ta emot ett barn i sitt hem. Du/ni behöver finnas där för barnet eller ungdomen inom viktiga områden i livet. Det gäller allt ifrån skolgången till hälso- och sjukvården. Ni behöver ha kontakt med socialtjänsten, eventuella umgängen med de biologiska föräldrarna samt hantera barnets känslor och enskilda behov.

Att vara familjehem innebär ofta en utmaning på ett eller annat sätt därför är det viktigt att du/ni har ett driv och ett engagemang att hjälpa barn och ungdomar få bättre förutsättningar i livet. Genom att vara familjehem kan du göra stor skillnad i ett barn eller ungdoms liv.

Finns det någon åldersgräns för att bli familjehem?

Svar: Nej, det finns ingen åldersgräns. Längden på placeringen och barnets eller ungdomens ålder är faktorer som är av vikt.

Barn som varit med om svåra saker i livet kan få en tuffare tonårstid och behöver mycket stöttning av sina familjehemsföräldrar. Du ska ha ork och engagemang att hjälpa barnet och för yngre barn spelar ålder roll, då familjehemsföräldrarna ska kunna vara barnets föräldrar åldersmässigt. 

Kan jag bli familjehem om jag är ensamstående?

Svar: Ja. Kommunen matchar familjehem utifrån barnets behov och familjehemmets resurser.

Det viktigaste är att du har ork, tid och engagemang att ta dig an uppdraget.

Kan vi bli familjehem om vi arbetar heltid?

Svar: Ja, men i vissa fall kan det vara svårt då uppdraget ibland innebär att ena eller båda föräldrarna behöver vara hemma på heltid.

När barnet precis kommit till familjehemmet, om det är barn som ännu inte börjat skolan eller om det är ett barn som har behov av extra stöd då är det viktigt att ha ett flexibelt arbete som tillåter att du är hemma. Föräldern ersätts då för lönebortfall.

Vilken ekonomisk ersättning kan familjehem få?

Svar: Alla familjehem ersätts ekonomiskt för uppdraget. Men räknas inte som en anställning.

Som familje- och jourhem har du rätt till ett arvode för uppdraget. Beloppen baseras på Sveriges Kommuner och Regioners rekommendationer och varierar beroende på exempelvis barnets ålder. Arvodet är skattepliktigt, sjukpenning- och pensionsgrundande. Däremot berättigar det inte till tjänstepension, semesterlön-/ersättning eller ersättning inom ramen för arbetslöshetsförsäkringen.

I arvodet utgår det även en omkostnadsersättning som skall täcka barnets omkostnader.

På Skr.se kan du läsa vilka arvoden och ersättningar som är aktuella.

Hur blir jag/vi familjehem hos GFO?

Svar: Om du är intresserad av att bli familjehem eller vill veta mer om vad det innebär så är du varmt välkommen att kontakta oss.

När du kontaktar oss så börjar vi med ett telefonsamtal där du får berätta mer om dig och din familj och får möjlighet att ställa frågor till oss om uppdraget.

Vill ni efter vårt samtal gå vidare i processen att bli familjehem så startar vi vår kartläggningsprocess.

Vad händer efter att jag skickat in min intresseanmälan?

Svar: Efter att ni skickat in er intresseanmälan börjar vår kartläggning som bygger på Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd samt Socialstyrelsens initialbedömning BRA-fam.

I vår kartläggning ingår ett initialt samtal där vi informerar om uppdraget och ni får chans att ställa era frågor till oss. Går vi vidare så bokas hembesök in, referenstagning görs, ni begär ut registerutdrag från polisens misstanke- och belastningsregister, Försäkringskassan, Kronofogdemyndigheten och Transportstyrelsen. Processen fortsätter med intervjuer av familjehemsföräldrar gemensamt, enskilt och med biologiska barn.

Det samlade underlaget från intervjuerna med er i familjen, sammanställs och skickas till ER för faktagranskning. Efter det ges en muntlig återkoppling av det samlade resultatet. Ni får även i uppgift att göra er egen familjehemspresentation som ni skickar till GFO. Den används som stöd i kontakt med det eventuella barn som ska placeras hos er.

Här kan du läsa mer om hur det går till att bli familjehem hos GFO.

Hur lång tid efter att vi blivit godkända familjehemsföräldrar får vi en placering?

Svar: Efter att ni blivit godkända familjehemsföräldrar väntar en tid i vår familjehemsbank för att bli matchad med ett barn.

Matchningen görs av respektive kommun utifrån den familjehemspresentation som finns i GFOs familjehemsbank. När en matchning gjorts kontaktas det tilltänkta familjehemmet och först efter det flyttar barnet in hos familjehemmet.

Den här processen är så viktig och går inte att på förväg säga hur lång tid den tar. Ibland kan en förfrågan som passar i er familj komma bara några dagar efter att ni blivit godkända och ibland kan det dröja flera månader. Det gäller att ha tålamod.

Behöver vi någon speciell utbildning för att vara familjehem?

Svar: Det viktiga är att de blivande familjehemsföräldrarna är stabila personer som lever ett tryggt och lugnt liv. De barn som placeras i familjehem ska erbjudas en stabil tillvaro och få god omsorg. Utöver detta ska alla familjehem och jourhem inom GFO genomgå Socialstyrelsens grundutbildning “Ett hem att växa i”.

GFO erbjuder handledning och utbildningar som styrs utifrån familjens individuella behov. Kommunens familjehemssekreterare ansvarar för att samråda med varje enskilt familjehem om vilka behov som finns, därefter kopplas GFO in. 

Kan vi påverka vilket barn som kommer till vår familj?

Svar: Ja, det blivande familjehemmet uppger önskemål om exempelvis ålder, kön och vilket barn som skulle fungera bäst ihop med familjen. Familjehemmets resurser, önskemål och det placerade barnets behov styr vem som eventuellt kommer placeras hos er.  

Hur länge stannar barnet hos oss?

Svar: Ett barn kan bo i ett familjehem i cirka sex månader upp till att bo i hemmet under hela sin uppväxt. Med andra ord kan en placering i ett familjehem ofta vara ett långsiktigt uppdrag.

Målet med familjehemsplaceringar är alltid att barnet ska flytta hem till sina föräldrar. Det står angivet i socialtjänstlagen.

När ett barn bott en längre tid i sitt familjehem, vanligtvis efter tre år, så ska socialtjänsten överväga om de bör ansöka om en så kallad vårdnadsöverflytt.

Det innebär att vårdnaden av barnet flyttas över från föräldrarna till er. De biologiska föräldrarna har dock möjlighet att ansöka om att få tillbaka vårdnaden. Det är domstolen som beslutar om frågor som rör vårdnaden. 

Behöver barnet ett eget rum?

Svar: Ja, oftast. Undantagsfall kan ibland vara när det gäller yngre barn som på sikt kommer behöva ett eget rum.

Måste den som vill bli familjehem bo i samma kommun som barnet?

Svar: Nej, men GFO och kommunerna arbetar efter närhetsprincipen. Detta för att barnet som placeras lättare ska kunna behålla kontakten med sitt nätverk.

Vad händer efter det att ett barn flyttat in?

Svar: Som familjehem har ni en egen familjehemssekreterare att vända er till när det gäller frågor som rör uppdraget, men även när det gäller råd, stöd och handledning som praktiska och ekonomiska frågor.

Familjehemssekreteraren ansvarar för regelbundna uppföljningsmöten i familjehemmet. Vid frågor som rör det placerade barnet ska dennes socialsekreterare kontaktas.

GFO erbjuder er som familjehem fortbildning och digitala samt fysiska nätverksträffar med andra familjehem i kommunen ni bor i. Ibland kan familjehem ha behov av extra stöd och det sker på uppdrag av familjehemssekreteraren och anpassas efter ert och barnets individuella behov.

Bli familjehem idag och bidra till ett av samhällets viktigaste uppdrag!

Via länken kan du anmäla intresse för att bli familjehem eller jourhem i din kommun. Information som du skickar via e-tjänsten på familjehemsverige.se kan bara läsas av personal i den kommun som du väljer att skicka till. All information är krypterad. Det betyder att den är oläslig för obehöriga.

Share This