Frågor & Svar

Svar: De familjer som tar emot andras barn eller ungdomar i sitt hem kallas familjehem. Barn och ungdomar som av olika orsaker inte kan bo kvar hos sin ursprungliga familj kan komma att placeras i familjehem. Det kan handla om en kortare tid eller flera år. Ibland till och med hela uppväxten. 

Uppdraget som familjehem innebär inte bara att ta emot ett barn i sitt hem. Du/ni behöver finnas där för barnet eller ungdomen inom viktiga områden i livet. Det gäller allt ifrån skolgången till hälso- och sjukvården. Ni behöver ha kontakt med socialtjänsten, eventuella umgängen med de biologiska föräldrarna samt hantera barnets känslor och enskilda behov.

Att vara familjehem innebär ofta en utmaning på ett eller annat sätt därför är det viktigt att du/ni har ett driv och ett engagemang att hjälpa barn och ungdomar få bättre förutsättningar i livet. Genom att vara familjehem kan du göra stor skillnad i ett barn eller ungdoms liv.

Här kan du testa dig själv om du har det som krävs för att bli familjehem.

Svar:

• Familjehem – Tar emot ett barn under en längre tid, ofta flera år, och ger barnet trygghet och vardag i sitt hem.

• Jourhem – Tar emot barn akut när behovet uppstår, ofta med kort varsel och under en begränsad period.

• Kontaktfamilj – Stöttar en familj genom att regelbundet ta emot ett barn, till exempel några helger i månaden.

Svar: Som familjehem bidrar du med vardaglig omsorg, stödjer barnets skolgång och hälsa, samarbetar med socialtjänst och vårdnadshavare samt skapar trygghet och kontinuitet.

Här kan du läsa mer om vad som krävs av dig för att bli familjehem inom GFO.

Svar: Det finns ingen formell åldersgräns för att bli familjehem. Däremot ser vi gärna att du har tidigare erfarenhet av barn och/eller ungdomar varav en minimigräns på 25 år är satt. Längden på placeringen och barnets eller ungdomens ålder är också faktorer som är av vikt.

Som familjehemsförälder ska du ha ork och engagemang att hjälpa barnet och för yngre barn spelar ålder roll, då familjehemsföräldrarna ska kunna vara barnets föräldrar åldersmässigt. 

Som familjehemsförälder är det en förutsättning att du ska ha erfarenhet av barn och förståelse för att barn och ungdomar kan ha varit med om svåra saker i livet och kan få en tuffare tonårstid. Därför behöver barnet/ungdomen mycket stöttning av sina familjehemsföräldrar.

Svar: Ja. Kommunen matchar familjehem utifrån barnets behov och familjehemmets resurser.

Det viktigaste är att du har ork, tid och engagemang att ta dig an uppdraget samt har ett socialt nätverk som kan avlasta och stötta dig vid behov.

Svar: Ja, men i vissa fall kan det vara svårt då uppdraget ibland innebär att ena eller båda föräldrarna behöver vara hemma på heltid.

Uppdraget kräver att du ska ha tid och ork då det stundtals kan vara tufft och intensivt.

När barnet precis kommit till familjehemmet, om det är barn som ännu inte börjat skolan eller om det är ett barn som har behov av extra stöd då är det viktigt att ha ett flexibelt arbete som tillåter att du är hemma. Föräldern ersätts då för lönebortfall.

Svar: Ja, oftast.

Svar: Nej, men GFO och kommunerna arbetar efter närhetsprincipen. Detta för att barnet som placeras lättare ska kunna behålla kontakten med sitt nätverk.

Svar: Efter att ni skickat in er intresseanmälan startar vår kartläggning enligt Socialstyrelsens riktlinjer. Den omfattar samtal, hembesök, intervjuer och registerutdrag. Vi sammanställer sedan underlaget, går igenom det med er och ger återkoppling. Ni får också göra en kort familjepresentation som används vid framtida matchningar.

Här kan du läsa mer om hur det går till att bli familjehem hos GFO.

Svar: Alla familjehem och jourhem inom GFO ska genomgå Socialstyrelsens grundutbildning “Ett hem att växa i”. Det går du vanligtvis under eller efter din kartläggning.

GFO erbjuder även fortbildning inom olika ämnen som umgänge, TMO och anknytning. 

Svar: Processen att bli familjehem tar flera månader. Du kan räkna med att det tar ca 2-4 månader att genomgå en kartläggning. Ibland mer.

Det är viktigt att du som nytt familjehem har de förutsättningar som krävs för att skapa ett tryggt familjehem. Därför är vi noga med att processen att bli familjehem på GFO ska få ta tid och genomföras på ett noggrannt och tryggt sätt för alla inblandade. 

Svar: Efter kartläggning och grundutbildning får ni ett välkomstpaket och hamnar i GFO:s familjehemsbank i väntan på matchning med ett barn, vilket kan ta upp till ett år eller längre.

När ni tackat ja till en placering får ni även en egen familjehemssekreterare, som kommer från placerande kommun, och möjlighet till mentorstöd.

Det är med er familjehemssekreterare som ni kommer ha mest kontakt under pågående placering.

GFO bjuder in alla familjehem till utbildning, nätverksträffar för erfarenhetsutbyte och kontakt med andra familjer, föreläsningar och erbjuder anpassat stöd vid behov.

Svar: Efter att ni blivit godkända familjehemsföräldrar väntar en tid i vår familjehemsbank för att bli matchad med ett barn.

Matchningen görs av respektive kommun utifrån den familjehemspresentation som finns i GFOs familjehemsbank. När en matchning gjorts kontaktas det tilltänkta familjehemmet och först efter det flyttar barnet in hos familjehemmet.

Viktigt att påpeka är att alla parter, dvs. socialtjänsten, familjehemmet, de biologiska föräldrarna och barnet ska vara överens innan en placering sker.

Den här processen är så viktig och går inte att på förväg säga hur lång tid den tar. Ibland kan en förfrågan som passar i er familj komma bara några dagar efter att ni blivit godkända och ibland kan det dröja flera månader. Det gäller att ha tålamod.

Svar: När ett barn flyttar in börjar en introduktionsperiod där ni som familjehem får stöd och handledning från er familjehemssekreterare. Ni får information om barnets behov, rutiner och bakgrund, och det är viktigt att skapa trygghet och relation. Ni kan även få stöd från en mentor.

Svar: Ett barn kan bo i ett familjehem i cirka sex månader upp till att bo i hemmet under hela sin uppväxt. Med andra ord kan en placering i ett familjehem ofta vara ett långsiktigt uppdrag.

Målet med familjehemsplaceringar är alltid att barnet ska flytta hem till sina föräldrar. Det står angivet i socialtjänstlagen.

När ett barn bott en längre tid i sitt familjehem, vanligtvis efter två år, så ska socialtjänsten överväga om de bör ansöka om en så kallad vårdnadsöverflytt.

Det innebär att vårdnaden av barnet flyttas över från föräldrarna (vårdnadshavarna) till er. De biologiska föräldrarna har dock möjlighet att ansöka om att få tillbaka vårdnaden. Det är domstolen som beslutar om frågor som rör vårdnaden. 

Svar: Ja, ni kan tacka nej om ni känner att placeringen inte passar er familj, barnets behov eller er situation. Exempel kan vara om barnet har särskilda behov som ni inte kan tillgodose, om er familjesituation förändrats eller om ni inte kan erbjuda den tid och trygghet barnet behöver. GFO och socialtjänsten gör alltid en bedömning av barnets behov och familjens förutsättningar innan placering, och målet är att hitta den bästa matchningen för både barnet och familjen.

Svar: Alla familjehem ersätts ekonomiskt för uppdraget. Men räknas inte som en anställning.

Som familje- och jourhem har du rätt till ersättning för uppdraget, en del utgörs av arvodet och en del som skall täcka barnets omkostnader. Beloppen baseras på Sveriges Kommuner och Regioners rekommendationer. Från och med 1 januari 2023 är det tidsåtgång och arbetsinsats inom uppdraget som är vägledande för vilket arvode som utbetalas. Det innebär, precis som tidigare, att ett arvode kan komma att såväl höjas som sänkas under ett uppdrag utifrån tidsåtgång och arbetsinsats. Arvodet är skattepliktigt, sjukpenning- och pensionsgrundande. Däremot berättigar det inte till tjänstepension, semesterlön-/ersättning eller ersättning inom ramen för arbetslöshetsförsäkringen.

I ersättningen utgår det även en omkostnadsersättning som skall täcka barnets omkostnader.

Här kan du läsa mer om ersättning på vår sida:

På Skr.se kan du läsa vilka arvoden och ersättningar som är aktuella.