På Betesvägen i Härnösand bor fyra familjehem nära varandra. Vi träffade två av familjerna, familjen Olsson/Thellin och familjen Markström, en solig söndag i början av november för att prata om erfarenheter och behov av stöd som familjehem.
Camilla och Per Markström har varit familjehem i snart ett halvår. Paret fick frågan eftersom båda är teckenspråkskunniga och det fanns en liten flicka som behövde komma till en familj med just den kompetensen.
– Det här är vår första placering, men vi har alltid haft barn runt oss, berättar Camilla. Ett levande hem kan man säga.
För Viktoria och Björn började familjehemsuppdraget redan 2014. De fick frågan och inom bara några timmar stod tre barn framför deras dörr.
– Vi var unga, 23 och 25 år, men för mig har det alltid känts naturligt att vara familjehem, säger Björn. Jag växte upp i en familj som tog emot placerade barn, så när socialsekreteraren frågade oss tackade vi ja direkt.
Stödet från andra familjehem har varit ovärderligt, särskilt i början.
– Vi kunde bolla frågor med Viktoria och Björn om allt från “Vad händer innan barnet kommer?” till “Vad är nästa steg i processen?”, berättar Camilla. Det har varit jätteskönt att ha det stödet, och vi får det även från de andra familjerna här på gatan.
Barnen själva har också dragit nytta av gemenskapen. Många har kompisar på samma gata och i samma klass som också bor i familjehem. Att veta att de inte är ensamma och att det finns fler i samma situation har varit oerhört viktigt, säger Viktoria.
Ett nätverk runt omkring
Att vara familjehem innebär att stötta barnet i vardagen, men också i kontakten med biologiska föräldrar, syskon, hälsovård och myndigheter. Barnets vårdnadshavare, gode man eller socialnämnden fattar fortfarande stora beslut, vilket gör flexibilitet och kommunikation till viktiga delar av uppdraget.
– Vi försöker alltid ha en god relation med barnets biologiska nätverk. Vi träffas så mycket som möjligt, så att vår lilla tjej kan träffa sina syskon, säger Camilla.
– Det är oerhört givande att vara familjehem, och vi får mycket tillbaka, även om det ibland kan vara utmanande, säger Björn.
– Vi är inga ”superfamiljer”, säger Viktoria och ler. Blir det tufft kan man alltid söka stöd hos kommunen, och innan placering får man en grundlig utbildning. Det viktigaste är att barnet är tryggt och mår bra, och då är nätverk och kommunikation avgörande, säger Viktoria.
Inom Gemensam familjehemsorganisation får familjehem regelbundet träffa andra familjer genom våra nätverksträffar. Genom att delta i nätverksträffar och mötesplatser för familjehem får man möjlighet att dela erfarenheter, ställa frågor och få stöd av andra som är i samma situation. Det skapar trygghet både för familjen och barnet och visar att man aldrig står ensam i uppdraget.